Skip to main content

(V)i presenterar vår valplattform

Magnus Ahlkvist och Britta Dalved presenterar Vänsterpartiet i Enköpings valplattform, och passar samtidigt på att spärra av Örsundsbros vårdcentral.
Magnus Ahlkvist och Britta Dalved presenterar Vänsterpartiet i Enköpings valplattform, och passar samtidigt på att spärra av Örsundsbros vårdcentral.

På tisdagen presenterade Vänsterpartiet i Enköping valplattformen för kommunvalet. Presentationen gjordes framför Örsundsbro vårdcentral, för att påminna om att kommunen inte tar slut vid Enköpings stadsgräns och för att slå vakt om en av få vårdcentraler i Enköpings kommun som ännu ägs och drivs av landstinget.

Vänsterpartiets valplattform har ett stort fokus på barn och ungdomar i Enköping. Vi ska stoppa de senaste årens nedskärningar som framförallt drabbat barn och ungdomar. Barngrupperna i barnomsorgen, fritids och skolan ska bli mindre, nedlagda program på gymnasieskolan ska startas upp igen, badvakter ska återanställas, avgifterna till Kulturskolan minska, för att nämna några få saker vi tar upp i valplattformen.

Det är också en tydligt feministisk valplattform. Anställda i kommunen ska ges rätt till heltidstjänster utan delade turer, många av kommunens verksamheter ska HBT-certifieras och ett Jämställdhetsutskott ska tillsättas för att sätta jämställdhetsarbetet i kommunen i fokus.

Vi vill föra en politik för hela Enköping. För att lyckas med det krävs en bättre kommunal service för de mindre tätorterna.

Läs hela valplattformen här och tveka inte att höra av dig om du har några frågor!

Vänsterpartiet presenterar en lösning för Bryggholmen

Följande insändare om vårt förslag för att lösa Bryggholmsstiftelsens kris kom med i Enköpings-Posten 2013-10-21.

en lösning för Bryggholmen

En lösning för Bryggholmen

I EP den 17 oktober har man kunnat läsa om Stiftelsen Bryggholmens ekonomiska problem, och kommunledningens vägran att ta sig an frågan. Vänsterpartiet i Enköping tycker att Alliansens arroganta inställning visar ett ointresse för Bryggholmen, som säkerligen känns oroväckande för många av kommunens innevånare. Vi kommer därför att lägga ett förslag, vilket vi redovisar för nedanför, för att säkra Bryggholmens framtid.

Bryggholmen, eller Bryggis som många känner till ön, är en stor källa till glädje för många Enköpingsbor. Bryggholms gård är dessutom viktig från både naturvårds- och kulturarvsperspektiv. Bryggholmen kan ståta med många värdefulla fornlämningar. Av särskilt intresse är glasbruket från Johan III:s tid som kan berätta mycket om Sveriges tidiga industriella historia. Ön är dessutom hem för en imponerande hög artrikedom, inklusive den sällsynta misteln, och 20% av Bryggis skogsmark utgörs av nyckelbiotoper, områden som anses vara viktiga livsmiljöer för hotade arter.

Bryggis har också mycket att erbjuda friluftslivet och det var upprinnelsen till att gården införskaffades av kommunen år 1939 som ett sommarutflyktsmål för kommuninnevånare.  År 2003 togs gården över av Stiftelsen Bryggholmen med avsikt att utveckla Bryggholmen som rekreationsområde.

Ingen som har besökt Bryggholmen de senaste åren kan ha undgått att imponeras av arbetet som utförts under stiftelsens ledning. Emellertid har stiftelsens styrelse känt till under en ganska lång tid att de saknar tillräckligt med kapital för att driva gården på ett tillfredsställande sätt. Till slut har de vänt sig till kommunen och vädjat om hjälp.

Tyvärr, har de mötts med en kall hand. Ännu värre vägrar den styrande borgerliga Alliansen att berätta om hur de ser på Bryggis framtid. När Vänsterpartiets Magnus Ahlkvist ställde en fråga i kommunfullmäktige om vad den moderatledda majoriteten vill med Bryggholmen, fick han inget svar annat än att ansvaret ligger på stiftelsens styrelse.

Men styrelsen har inte saknat en plan för att få ordning på ekonomin.  De har försökt att åtgärda avsaknaden av kapital genom att stycka av och lägga ut ett antal sjönära tomter till försäljning. Förtjänsten från försäljningen skulle göra det möjligt för dem att fortsätta verksamheten och den pågående renoveringen och upprustningen av fastigheten.  Tyvärr, har marknadsläget gjort att det har inte gått att sälja tomterna som var tänkt.

Stiftelsen Bryggholmen har därmed lagt ner både tid och pengar till att skapa värden i dessa tomter som man har inte kunnat realisera. Men det är klart att tomterna kommer att kunna säljas någon gång i framtiden.

Vänsterpartiets förslag går ut på att kommunen köper dessa tomter. Därmed skulle Stiftelsen Bryggholmen får det tillskott av kapital som den behöver. Vi har väldigt svårt att se att kommunen kommer inte att få tillbaks pengarna genom framtida försäljning till privata personer. Det är snarare så att det kan bli en bra affär för kommunen rent ekonomiskt. Men det viktigaste är, naturligtvis, att det skulle tillåta Stiftelsen Bryggholmen att fortsätta med dess värdefulla arbete och skydda Enköpingsbornas tillgång till ön.

Medan kommunen går på tomgång i denna fråga, presenterar Vänsterpartiet konkreta, handlingskraftiga lösningar. Nu ligger det på andra partier att visa hur de tänker agera för att säkra Bryggis värdefulla natur och kultur för framtiden.

För Vänsterpartiet i Enköping

Neil Ormerod

HBT-certifiera skolan

HBT är ett samlingsbegrepp för homo-, bisexuella och transpersoner. Med HBT-kompetens menas kunskap om och förståelse för de särskilda livsvillkor som homo-, bisexuella och transpersoner har. Undersökningar visar att ohälsan är större bland homo-, bisexuella och transpersoner än bland heterosexuella. Trots ökad kunskap på området blir HBT-personer fortfarande ofta diskriminerade i samhället och dåligt bemötta inom exempelvis skolan. Det enda sättet att motverka detta är genom ökad kunskap.

Landstinget i Uppsala Län har HBT-certifierat flera av sina verksamheter. Först ut var Folktandvården, och senast ut är medicinmottagningen på Enköpings lasarett. Resten av lasarettet kommer att HBT-certifieras, avdelning för avdelning.

Vänsterpartiet tycker att även Enköpings kommun borde försöka HBT-certifiera sina verksamheter.

Mer information om HBT-certifiering finns på https://www.rfsl.se/?p=4960

Skolan är en naturlig verksamhet att börja med. Många HBT-personer kan vittna om både medvetna och omedvetna kränkningar de utsatts för under skolåren. De mest uppenbara kränkningarna är mobbning och våld. Men heteronormer i vardagen är betydligt svårare att både upptäcka och motverka.

När Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) har undersökt hur HBT-vänliga sveriges kommuner är har Enköping fått dåliga resultat. Det är ett tecken på att inte tillräckligt mycket görs för att HBT-personer ska slippa medveten och omedveten diskriminering i Enköping.

 Därför föreslår vi

  • Kommunfullmäktige ger Skolnämnden i uppdrag att HBT-certifiera kommunens grundskolor.
  • Kommunfullmäktige ger Utbildningsnämnden i uppdrag att HBT-certifiera Westerlundska gymnasiet, Komvux och Yrkeshögskolan.

Heltid en rättighet – deltid en möjlighet

Alldeles för många tvingas idag försörja sig på ett deltidsjobb. Särskilt drabbar det kvinnor. För att lösa detta föreslår Vänsterpartiet rätt till heltid, med deltid som en möjlighet.

Det ska vara möjligt för alla som arbetar att försörja sig på sitt arbete. Men för den som bara får jobba deltid är det ofta mycket svårt. Deltidsarbete innebär inte bara en lägre inkomst. Det ger också sämre utvecklingsmöjligheter i arbetet, sämre löneutveckling och lägre pension. Man kan få svårt att få banklån och teckna hyreskontrakt.

I praktiken leder detta till att den som arbetar deltid ofta bli ekonomiskt beroende av en partner. Värst är det självfallet för ensamstående föräldrar med barn, av vilka de allra flesta är kvinnor.

Deltidsarbetet är också klart vanligast i kvinnodominerade branscher. Det handlar om vården, omsorgen, restauranger och handeln. Vissa har själva valt att gå ner i arbetstid, men den absolut vanligaste orsaken till att kvinnor jobbar deltid är att de inte kan få något heltidsarbete. Det gäller hela 200 000 kvinnor runtom i landet.

Vänsterpartiet arbetar för en lagstiftning om rätt till heltid. Deltid ska vara en frivillig möjlighet. Reinfeldt och regeringen sätter än så länge stopp för en sådan lagstiftning, trots att de många gånger har lyft fram deltiderna som ett jämställdhetsproblem. Men i brist på nationell lagstiftning kan vi i Enköping gå före.

Därför lägger vi nu ett förslag om rätt till heltid. Vi vill att alla kommunanställda i Enköping ska ha rätt till arbete på heltid, med deltid som en frivillig möjlighet.

Vänsterpartiet har i många andra kommuner varit med och infört rätt till heltid. Resultatet är en bättre ekonomi för tusentals personer som tidigare tvingades arbeta deltid. Jämställdheten mellan män och kvinnor har ökat. Nu är det dags att göra samma sak i Enköping.

Utveckla välfärden i Enköping

Ett utdrag ur Vänsterpartiets budgetalternativ för Enköping 2013:

Vänsterpartiet vill prioritera älfärden i Enköping. Vi vill att ett förebyggande synsätt ska genomsyra all verksamhet, både genom att seriöst och systematiskt arbeta med sociala investeringar och genom ett mer långsiktigt perspektiv i alla verksamheter. Vi vill att kommunen arbetar mer strukturerat med jämställdhet, både ur ett arbetsgivarperspektiv och ur ett invånarperspektiv.

Många enköpingsbor tror idag inte på politikens möjlighet att styra Enköping. Istället för att sätta ned foten och fatta beslut i viktiga frågor har majoriteten år efter år slösat både tid och pengar på utredning efter utredning. Fastigheter har försatts i så dåligt skick att den förra, förrförra och förrförrförra utredningens slutsatser inte längre kan användas. Då har majoriteten startat ännu en utredning, medan verksamheten fått fortsätta i allt mindre ändamålsenliga lokaler.

De senaste mandatperioderna har präglats av privatiseringar i Enköping. Vänsterpartiet vill stoppa privatiseringen av välfärdens kärnverksamhet. Dels för att skattepengarna ska stanna i välfärden, inte gå till aktieutdelningar. Men också för att privatiseringarna får en negativ effekt på kommunens egna verksamheter. När småbarnsföräldrar och vårdtagare blir kunder i konkurrensutsatt välfärd prioriteras annat än brukarnas behov och verksamhetens kvalité. Resurser används till marknadsföring för att behålla ”kunderna”, istället för till själva verksamheten. Verksamheten ”slimmas” för att kunna konkurrera, med resultatet att mindre resurser används för att möta brukarnas behov. Privatiseringen har helt enkelt inte lett till en konkurrens om kvalité. Därför vill vi till att börja med avskaffa LOV inom hemtjänsten och i förlängningen återta upphandlad verksamhet i kommunal regi.

Läs hela Vänsterpartiets budgetförslag (PDF, 129 kB)

Vänsterpartiet anmäler kommunen och Andersson & Company för korruptionsbrott

Vänsterpartiet i Enköping lämnade idag in en anmälan för misstänkt korruptionsbrott mot byggföretaget Andersson&Company och mot kommunen för att Andersson&Company donerat en halv miljon kronor till kommunen samtidigt som de förhandlat med kommunen om markköp och byggrätter.

När donationen genomförts inleddes dessutom diskussioner/förhandlingar med politiker i Enköping om att A&C ska bygga ett nytt Kulturcentrum i Enköping som kommunen ska skriva långtidskontrakt med. Kommunfullmäktige har redan beslutat att bygga ett Kulturcentrum nere vid biblioteket och Joar Blå. Men kommunalråden säger att dessa planer är avblåsta, trots att inga sådana beslut fattats i ett enda kommunalt organ.

Sammanblandningen mellan kommunens och Andersson&Company’s pengar är osmaklig. Nu ber vi Riksenheten mot Korruption (en enhet inom Åklagarmyndigheten som är specialister på att utreda korruptionsbrott) att utreda om det dessutom är olagligt.

Fortsätt läsa

Fråga till Ingvar Smedlund (M) om S:t Ilianskolans nedläggning

Den 12 april är nästa sammanträde med Kommunfulläktige. Den 14 april har Alliansen i Enköping tänkt att Skolnämnden ska fatta beslut att stänga S:t Ilianskolan. Magnus Ahlkvist (V) har skrivit en fråga till Ingvar Smedlund (moderat och ordförande i Skolnämnden) att besvara på fullmäktige 12 april.

FRÅGA

Till Skolnämndens ordförande Ingvar Smedlund

Det har inte undgått någon i Kommunfullmäktige att Alliansen beslutat att S:t Ilianskolan ska läggas ner. En presskonferens om nedläggningen hölls innan beslutsunderlaget fanns tillgängligt för politiker, lärare, elever, media och allmänheten. En vecka efter presskonferensen fanns beslutsunderlaget. Jag fick det den 30 mars, samma dag som rektorn för den nedläggningshotade skolan.

På presskonferensen berättade ni att beslut ska fattas av Skolnämnden den 14 april. Det innebär att nämndens ledamöter, skolans personal, föräldrar, elever och allmänheten har cirka två veckor på sig att granska beslutsunderlaget för nedläggningen av 253 elevers skola. Inga andra nämnder har tillfrågats om vilka konsekvenser beslutet får.

Beslutsunderlaget utgörs bara av en strikt lokal-ekonomisk kalkyl, någon konsekvensutredning finns inte i beslutsunderlaget. I det strikt ekonomiska beslutsunderlaget finns ett antal tveksamheter, exempelvis att S:t Ilianskolan skulle behöva renoveras för många miljoner kronor, utan att det framgår vad den renoveringen består av. I underlaget kan man också utläsa att ersättningslokaler till Pysslingen AB måste skaffas fram, men det framgår varken varför eller till vilken kostnad. Kapaciteten för Västerledsskolan är enligt underlaget 600 elever i både Alternativ 1 och Alternativ 2, trots att Alternativ 1 innebär en avyttring av 910 m2.

Detta är de tveksamheter/frågetecken jag funnit vid en första, hastig genomläsning av beslutsunderlaget. Jag tycker att beslutsprocessen är allt för snabb och präglas av ett helt onödigt hemlighetsmakeri. När det handlar om barns och ungdomars utbildning riskerar varje ”misslyckande” att få ödesdigra konsekvenser. Tittar man med Alliansglasögon, det vill säga strikt ekonomiska glasögon, är det en samhällsekonomisk katastrof att svika en enda elev. När ett så viktigt beslut som nedläggning eller sammanslagning av skolor ska fattas borde därför eftertänksamhet och försiktighet prägla processen.

Jag vill fråga dig:

Varför har det varit så bråttom med processen att lägga ned S:t Ilianskolan och varför detta hemlighetsmakeri med beslutsunderlagen?

Fråga om finskt förvaltningsområde

Vänsterpartiet har konsekvent drivit frågan att Enköping borde gå med i det finska förvaltningsområdet. Det skulle innebära en högre status för det finska språket, och en möjlighet för enköpingsfinnar att kunna kontakta kommunen och få prata finska och läsa handlingar på finska. Moderaternas kommunalråd Anna Wiklund lovade i valrörelsen att Alliansen skulle fixa det. Detta trots att Alliansen varit helt avvisande till frågan när den varit uppe till beslut i kommunen. Sedan Anna Wiklunds löfte har ingenting hänt. Därför ställer Vänsterpartiet på tisdagens fullmäktige en fråga till Anna Wiklund:

2010 beslutade Enköpings kommun att INTE gå med i det finska förvaltningsområdet.

I valrörelsen skrev Vänsterpartiet en debattartikel om att vi vill att kommunen SKA gå med i det finska förvaltningsområdet. SVTs Uutiset kom till Enköping för att fråga om detta och intervjuade bland andra dig, Anna Wiklund (M). Du påstod då att Alliansen är positiva till att gå med i det finska förvaltningsområdet och att Alliansen kommit överens om att kommunen ska göra så.

Jag kände inte alls igen mig, eftersom Alliansen i sina svar tidigare ställt sig väldigt avvisande till frågan om finskt förvaltningsområde, men jag blev självklart glad över att Alliansen hade ändrat sig, oavsett om det beror på en sen insikt eller trycket från finska väljare.

Sedan dess kan jag inte dra mig till minnes att frågan diskuterats i Kommunstyrelsen. Därför vill jag
fråga dig:

När kommer Enköping att gå med i det finska förvaltningsområdet?