Skip to main content

Vänsterpartiet presenterar en lösning för Bryggholmen

Följande insändare om vårt förslag för att lösa Bryggholmsstiftelsens kris kom med i Enköpings-Posten 2013-10-21.

en lösning för Bryggholmen

En lösning för Bryggholmen

I EP den 17 oktober har man kunnat läsa om Stiftelsen Bryggholmens ekonomiska problem, och kommunledningens vägran att ta sig an frågan. Vänsterpartiet i Enköping tycker att Alliansens arroganta inställning visar ett ointresse för Bryggholmen, som säkerligen känns oroväckande för många av kommunens innevånare. Vi kommer därför att lägga ett förslag, vilket vi redovisar för nedanför, för att säkra Bryggholmens framtid.

Bryggholmen, eller Bryggis som många känner till ön, är en stor källa till glädje för många Enköpingsbor. Bryggholms gård är dessutom viktig från både naturvårds- och kulturarvsperspektiv. Bryggholmen kan ståta med många värdefulla fornlämningar. Av särskilt intresse är glasbruket från Johan III:s tid som kan berätta mycket om Sveriges tidiga industriella historia. Ön är dessutom hem för en imponerande hög artrikedom, inklusive den sällsynta misteln, och 20% av Bryggis skogsmark utgörs av nyckelbiotoper, områden som anses vara viktiga livsmiljöer för hotade arter.

Bryggis har också mycket att erbjuda friluftslivet och det var upprinnelsen till att gården införskaffades av kommunen år 1939 som ett sommarutflyktsmål för kommuninnevånare.  År 2003 togs gården över av Stiftelsen Bryggholmen med avsikt att utveckla Bryggholmen som rekreationsområde.

Ingen som har besökt Bryggholmen de senaste åren kan ha undgått att imponeras av arbetet som utförts under stiftelsens ledning. Emellertid har stiftelsens styrelse känt till under en ganska lång tid att de saknar tillräckligt med kapital för att driva gården på ett tillfredsställande sätt. Till slut har de vänt sig till kommunen och vädjat om hjälp.

Tyvärr, har de mötts med en kall hand. Ännu värre vägrar den styrande borgerliga Alliansen att berätta om hur de ser på Bryggis framtid. När Vänsterpartiets Magnus Ahlkvist ställde en fråga i kommunfullmäktige om vad den moderatledda majoriteten vill med Bryggholmen, fick han inget svar annat än att ansvaret ligger på stiftelsens styrelse.

Men styrelsen har inte saknat en plan för att få ordning på ekonomin.  De har försökt att åtgärda avsaknaden av kapital genom att stycka av och lägga ut ett antal sjönära tomter till försäljning. Förtjänsten från försäljningen skulle göra det möjligt för dem att fortsätta verksamheten och den pågående renoveringen och upprustningen av fastigheten.  Tyvärr, har marknadsläget gjort att det har inte gått att sälja tomterna som var tänkt.

Stiftelsen Bryggholmen har därmed lagt ner både tid och pengar till att skapa värden i dessa tomter som man har inte kunnat realisera. Men det är klart att tomterna kommer att kunna säljas någon gång i framtiden.

Vänsterpartiets förslag går ut på att kommunen köper dessa tomter. Därmed skulle Stiftelsen Bryggholmen får det tillskott av kapital som den behöver. Vi har väldigt svårt att se att kommunen kommer inte att få tillbaks pengarna genom framtida försäljning till privata personer. Det är snarare så att det kan bli en bra affär för kommunen rent ekonomiskt. Men det viktigaste är, naturligtvis, att det skulle tillåta Stiftelsen Bryggholmen att fortsätta med dess värdefulla arbete och skydda Enköpingsbornas tillgång till ön.

Medan kommunen går på tomgång i denna fråga, presenterar Vänsterpartiet konkreta, handlingskraftiga lösningar. Nu ligger det på andra partier att visa hur de tänker agera för att säkra Bryggis värdefulla natur och kultur för framtiden.

För Vänsterpartiet i Enköping

Neil Ormerod

Insändare: Solveig Zanders ”statistik”

Insändaren från Magnus Ahlkvist var inne i Enköpings-Posten den 19 februari 2010.

Solveig Zanders (C) ”statistik”

Häromdagen gjorde jag ett av mina återkommande besök på riksdagsledamoten och centerpartisten Solveig Zanders blogg. Den här dagen hade hon kommenterat de rödgröna partiernas besked att avdraget för hushållsnära tjänster (även kallat RUT-avdrag) kommer att slopas vid en rödgrön valvinst. Så här skriver Solveig Zander om det:

När jag satt vid min dator i går fm hörde jag på Lars Ohly på morgontven. Han sa att om det blev dom som fick majoritet i Sveriges Riksdag i september så skulle de ta bort skattereduktionen på hushållsnära tjänster. 40.000 pers blir utan jobb på ett bärde.

Jag reagarade lite grann på siffran 40.000 och började söka efter statistik som kunde tala om hur många jobb som skapats tack vare avdraget för hushållsnära tjänster. Det första jag hittade var en artikel på Centerpartiets hemsida med rubriken ROT- och RUT-avdrag skapar jobb. I vanliga fall skulle jag inte ha använt propaganda från Centerpartiet som statistisk källa, men i det här fallet kändes det passande, det kunde kanske ge ett svar på varifrån Solveig Zander fått uppgiften att 40.000 personer blir arbetslösa vid slopandet av RUT-avdraget. Men jag hittade ingen sån siffra i Centerpartiets artikel. Istället påstår Centerpartiet att RUT-avdraget och ROT-avdraget (skatteavdraget som husägare får göra för renoverings- och tillbyggnadsarbeten) skapat mellan 12.000 och 35.000 nya jobb. Men eftersom Vänsterpartiet och våra rödgröna samarbetspartier inte har några planer på att avskaffa ROT-avdraget säger siffran inte något om hur många jobb som eventuellt försvinner när RUT-avdraget tas bort.

Jag fortsatte att leta och hittade en rapport som organisationen Företagarna tagit fram. I den fanns ett svar på hur många nya jobb som skapats tack vare RUT-avdraget: Tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega påstår att 7.700 nya jobb skapats med RUT-avdraget. Det är mindre än en femtedel av de 40.000 jobb som Solveig Zander pratar om. Det är 32.300 färre jobb än Solveig Zander påstår.

Till saken hör också att Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om att utöka ROT-avdraget till att även gälla klimatinvesteringar i flerfamiljshus och ett utökat avdrag för energibesparande åtgärder i villor. Totalt beräknas de rödgröna partiernas förändring av ROT-avdraget ge 15.000 nya jobb. De rödgrönas förändringar av RUT-avdraget och ROT-avdraget skapar alltså ungefär 7.300 nya jobb.

Jag skulle vilja att Solveig Zander här i Enköpings-Posten berättar om hon har missförstått all tillgänglig statistik, eller om det helt enkelt är så att hon bara tagit en siffra ur luften för att skrämmas.

Magnus Ahlkvist (V)

Insändare: Urspårningens politik

Insändaren från Neil Ormerod var med i Enköpings-Posten den 18 februari 2010.

Den 17 oktober 2000 spårade InterCity tåg 225 ur vid Hatfield, 13 minuter utanför London. Fyra människor dog och 70 skadades.

Olyckan orsakades av bristande underhåll. Skadad räls, som skulle ha bytts ut splittrades i över 300 bitar då tåget rullade över i hög fart.

Storbritaniens järnvägsnät hade privatiserats och järnvägsunderhållet konkurrensutsatts, mycket likt hur Sveriges järnvägar har avreglerats och privatiserats de senaste åren.

Jag citerar från EP:s reportage den 13 februari och den intervjuade pensionerade järnvägsarbetaren: ”när konkurrensutsättningen väl kom var det att tjäna så mycket pengar som möjligt som gällde”.

Inte säkerhet. Inte en välfungerande järnväg med tåg som kommer och går i tid. Men pengar. Och så mycket som möjligt av det.

Vi alla, tror jag, baserar vårt politiska ställningstagande på våra olika livserfarenheter.

Min erfarenhet av påföljderna av Hatfield-olyckan är en del av det som gjorde det självklart för mig då jag flyttade till Sverige att gå med i Vänsterpartiet: Det parti som tydligast sätter det allmänna intresset över storföretagens vinstbegär.

I månader efteråt sänktes hastigheten på den brittiska järnvägen på hundratals olika ställen. Många tåg ställdes in. Restiden hem till Manchester fördubblades, om tåget överhuvudtaget gick.

Allt för att järnvägsunderhållet hade blivit så eftersatt att mil efter mil av räls kunde vara lika slitna som i Hatfield. Man visste bara inte.

I decemberkylan år 2000 fann jag ett Sverige där förseningar räknades i minuter, inte i timmar. Det kändes som om jag hade flyttat från ett u-land till ett i-land. Till ett väl fungerande samhälle, med ett väl fungerande järnvägsnät.

Känns det så idag? Nej, inte mitt i en vinter av otaliga förseningar och inställda tåg, orsakade av bristande underhåll såväl som av kyla och snö.

Englands privatiserade banverk, Railtrack, sattes i konkurs. Och järnvägen togs tillbaka i offentlig regi.

Är det inte dags för oss att sätta stopp för privatiseringens vansinne? Att som De Rödgröna med tågmästare Lars Ohly i spetsen föreslår; riva upp avregleringen av järnvägen?

Och företaget som skötte spåren i Hatfield? Det är samma bolag som idag tar hand om järnvägen i Enköping, Balfour Beatty. Ett företag som fälldes i domstol för sin roll i dödsolyckan.

Neil Ormerod, ordförande i Vänsterpartiet i Enköping