Månad: september 2005

Erik Weiman (m) försöker i Enköpings-Posten rättfärdiga den borgerliga
alliansens förslag att sänka A-kasseersättningen, fördubbla premien i
trafikförsäkringen och införa ett överklassavdrag för städhjälp. Men det
enda han lyckas med är att felaktigt påstå både att Vänsterpartiet
samarbetat med regeringen i elva år och att arbetslösheten inte sjunkit de
senaste elva åren.

Erik förklarar inte hur höjning av A-kasseavgiften och sänkning av
A-kasseersättningen ska skapa nya jobb, det enda som liknar ett svar är
mantrat ”det måste löna sig att arbeta”. Jag kan inte annat än tolka det som
att Moderaterna skyller arbetslösheten på att arbetslösa är lata.
Vänsterpartiet arbetar för att fler ska kunna få ett jobb och för anständiga
löner i offentlig sektor. Moderaterna arbetar för att arbetslösa ska få så
låg ersättning att de tvingas ta arbeten var som helst, till vilka villkor
och löner som helst.

Erik förklarar inte heller hur ett överklassavdrag för subventionerad
hemhjälp ska skapa fler jobb. I Finland har avdraget införts, och det
skapade färre än 1 000 nya jobb, till en kostnad av 830 miljoner kronor. För
dessa pengar skulle 3 000 undersköterskor kunna anställas. Det handlar inte
om att (som Erik antyder) jobben inte skulle vara fina nog, utan om att den
som anställer någon ska betala pensionsavgift, arbetsskadeförsäkring med
mera som ingår i arbetsgivaravgiften. Varför ska staten subventionera
städhjälp till fullt friska istället för att använda pengarna där behoven är
som störst – inom vården, skolan och omsorgen? Eller menar Erik och
moderaterna att jobb inom offentlig sektor är sämre än andra jobb?

Erik påstår att 1,5 miljoner människor inte går till jobbet idag, och menar
underförstått att 1,5 miljoner svenskar är arbetslösa. Det finns inte 1,5
miljoner arbetslösa i Sverige. Som vanligt när moderaterna ska presentera
antalet arbetslösa väljer man att räkna in sjukskrivna och förtid
spensionärer, med flera grupper. Det är ett oärligt sätt att debattera.
Arbetslösheten är för hög, det vet vi redan, att ljuga om dess omfattning
tjänar ingen på.

Magnus Ahlkvist(v)
ordförande för Vänsterpartiet i Enköping

Nu har den borgerliga alliansen enats om några fördelningspolitiska förslag som i grova drag går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika. Därmed blir skiljelinjerna i svensk politik allt tydligare.
Partierna i den borgerliga alliansen är eniga om att låta trafikförsäkringen bekosta kostnaderna för sjukskrivning i samband med trafikolyckor. Sammanlagt handlar det om 15 miljarder kronor som ska debiteras fordonsägare. Folksam har uppskattat att premien i trafikförsäkringen kommer att fördubblas om förslaget genomförs. De största förlorarna är familjer med låga inkomster, som redan idag har svårt att få pengarna att räcka till. Vinnarna är de med höga inkomster, som mest tjänar på den skattesänkning som förslaget ska finansiera.

Den borgerliga pakten har också uppnått enighet om en rejäl höjning av A-kasseavgifterna, och om rejäla nedskärningar för långtidsarbetslösa. Återigen handlar det om att höja avgifter för att kunna sänka skatter. Återigen är det de fattiga som ska betala för de rikas skattesänkningar.

Subventionerad hemhjälp för de som har gott ställt råder det också enighet om i den borgerliga alliansen. Här blir det extra tydligt vad de borgerliga partierna försöker uppnå. De med låga inkomster ska via skattsedeln bekosta höginkomsttagares toalettstädning. Även här vill alltså de borgerliga partierna ta från de fattiga och ge till de rika.

I frågan om sjukförsäkring har Lars Leijonborg öppnat dörren för moderaternas förslag om nedskärningar. Leijonborg säger att Folkpartiet inte vill straffa de sjuka direkt efter valet, utan han vill vänta ett år. Men efter ett år kan alltså Folkpartiet tänka sig att låta sjuka betala för rikas skattesänkningar.

Den borgerliga enigheten är enligt Fredrik Reinfeldt historisk, och borgarnas pakt presenteras som nydanande och fräsch. Men den omvända Robin Hood-princip som de borgerliga partierna använder är inte på något sätt ny eller fräsch. Det är samma gamla unkna politik som moderaterna alltid har drivit, med ett ensidigt gynnande av redan välbeställda, på låginkomsttagares bekostnad.

Magnus Ahlkvist (v)

Ordförande för Vänsterpartiet i Enköping