Vänsterpartiet i Enköping har lämnat in förslag till Budget 2012 för Enköpings kommun. Det är en tydlig prioritering av barns och ungdomars förskola, utbildning, fritid och välmående. Vänsterpartiet är det enda partiet som budgeterar för en rejäl upprustning av skolorna i Enköping. För att skolornas resultat ska bli bättre krävs mer satsningar på eleverna. De satsningarna kostar mer än tomma ord och därför föreslår vi en skattehöjning med 60 öre.

Vänsterpartiet i Enköping har lämnat in förslag till Budget 2012 för Enköpings kommun. Det är en tydlig prioritering av barns och ungdomars förskola, utbildning, fritid och välmående. Vänsterpartiet är det enda partiet som budgeterar för en rejäl upprustning av skolorna i Enköping. För att skolornas resultat ska bli bättre krävs mer satsningar på eleverna. De satsningarna kostar mer än tomma ord och därför föreslår vi en skattehöjning med 60 öre.

Hela budgetförslaget som PDF-dokument kan laddas ner här

Inledning

Vi vill med vårt budgetförslag för 2012 och investeringsbudget 2012-2014 göra en tydlig satsning på Enköpings barn och ungdomar. Vi föreslår en 60 öres skattehöjning för 2012. Det gör vi för att vi inser att det finns stora behov som inte är tillgodosedda för kommunens barn och ungdomar.

Inte alla barn i skolan tillåts att utveckla sitt allra bästa Jag. Tillgången till fritidssysselsättning för ungdomar beror till stor del på i vilken del av kommunen man som ungdom är bosatt. Det förebyggande fältarbetet inom socialtjänsten har inte prioriterats. 

Vi inser att det finns behov som inte är tillgodosedda även inom andra delar av kommunen, men väljer i vårt budgetförslag för 2012 att framförallt prioritera barn och ungdomar. Det gör vi för att det finns ett självklart egenvärde i att prioritera barns och ungdomars utbildning, fritid och hälsa.

Men det finns också långsiktigt ekonomiska skäl till att vi vill prioritera barn och ungdomar. Varje satsad krona på att minska utslagningen av barn och ungdomar sparar flera kronor när barnet eller ungdomen blir vuxen. Varje barn eller ungdom som vi tillåter att ”misslyckas” med sin skolgång kommer att kosta samhället hundratusentals kronor varje år [1].

Den totala samhällskostnaden för (eller investeringen i beroende på synsätt) ett barn kan liknas vid simhallen i Enköping. Om riktade insatser hade genomförts omedelbart när problemen med Simhallen upptäcktes hade sannolikt den totala investeringskostnaden på 20 års sikt blivit lägre. På samma sätt är det med barn och ungdomar i skolan. Om riktade insatser sätts in tidigt minskar framtida kostnader för gymnasieskolans introduktionsprogram, omval av gymnasieprogram, ofullständiga studier och i värsta fall social utslagning. En ökad satsning på förebyggande åtgärder inom socialtjänsten och en satsning på meningsfull fritid för ungdomar bör ha liknande långsiktig ekonomisk effekt.

Budgetarbetet

Vi har valt att lägga en ettårsbudget. Det beror på att den av majoriteten föreslagna treårsbudgeten arbetats fram i största hemlighet. Vi har inte kunnat/fått delta i budgetarbetet, förutom en mycket komprimerad ”dragning” på Fagerudd. Detta, kombinerat med många osäkerhetsfaktorer i SKLs långsiktiga prognoser gör att det inte vore meningsfullt att lägga ett budgetförslag för 2013 och 2014. De stora osäkerhetsfaktorerna kring skatteunderlag, statsbidrag och inte minst skatteutjämningssystemets effekter gör att även majoritetens budgetförslag för 2013 och 2014 är så preliminärt att vi ifrågasätter värdet. Om majoriteten vill peka ut den politiska riktningen hade det gått alldeles utmärkt att skriva ett majoritetsprogram.

En stor brist i majoritetens budgetförslag är att bilagan Taxor och Avgifter är helt meningslös ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Det går inte att utläsa vilka inkomster de olika avgifterna ger nämnderna. Därför är det naturligtvis helt omöjligt för oss som oppositionsparti att kostnadsberäkna förslag på ändringar i taxor och avgifter. Vi ställer oss mycket frågande till hur majoriteten kan lägga fram en bilaga ”Taxor och Avgifter 2012” som enligt resultaträkningen för kommunen tycks inbringa nästan en halv miljard kronor, medan det i fördelningen till nämnderna inte ens går att utläsa hur stora avgiftsintäkterna är för nämnden.

Inte ens för de avgifter som ändras finns en beräkning av effekterna med i majoritetens förslag. Vi undrar vilket syfte majoriteten anser att avgifterna fyller. För oss finns avgifter av två anledningar:

–         Att helt eller delvis finansiera viss verksamhet

–         Att försöka styra till eller från viss verksamhet

För att utvärdera en avgift enligt någon av de två kriterierna krävs åtminstone en grundläggande analys av avgiften. För att ge ett mycket handfast exempel:

Varför föreslår majoriteten en 10%-ig höjning av avgiften för Träkäpp? Är det för att helt eller delvis finansiera Träkäppar? I så fall, hur stor är den totala kostnaden för Träkäppar? Hur stor del finansieras av avgiften? Finns avgiften för att styra till eller från användandet av Träkäppar? Och kanske viktigast: Hur mycket kostar det kommunen att administrera avgiften för Träkäppar?

Vi har inte det tjänstemannastöd som krävs för att svara på de frågor som majoriteten struntat i och har därför ingen möjlighet att göra någon djupare analys av Taxor och Avgifter 2012.
Skolnämnden

Vi vill genomföra en riktad satsning för elever i behov av särskilt stöd. För detta ändamål lägger vi 20 miljoner kronor (eller cirka 40 heltidstjänster om man så vill) extra för 2012. Det skulle ge alla barn och ungdomar en mycket större möjlighet att utveckla sitt allra bästa Jag.

 Skolinspektionen har granskat enköpings grundskolor och lämnat rapporter som innehåller varierande grad av kritik. Gemensamt för alla rapporter är att skolor i Enköpings kommun har brister i stödet till elever med behov av särskilt stöd. Ökade resurser till skolan behövs för att komma till rätta med de brister som Skolinspektionen påpekats. Men det behövs också en styrning av grundskolan. Det är inte acceptabelt att kvalitén skiljer sig så mycket från skola till skola. 

Vi vill bygga ut elevvården i grundskolan och lägger därför 3 miljoner kronor extra till elevvården. Resultaten av Liv och Hälsa Ung de senaste åren visar att det är en satsning som verkligen behövs.

Vi vill också införa en progressiv avgift inom maxtaxan för barnomsorg. Det har vi detaljerat redogjort för i en tidigare motion. Kostnaden beräknades då av Skolförvaltningen till cirka två miljoner. Sedan dess har fler barn tagit del av obligatorisk/avgiftsfri förskola, varför två miljoner för den satsningen gott och väl räcker till. Med en progressiv avgift för barnomsorg skulle den ekonomiska friheten för familjer med de allra lägsta inkomsterna öka. Som exempel skulle vårt förslag innebära att en ensamstående, arbetande förälder med två barn i förskola får ungefär fem hundra kronor mer i plånboken varje månad.

Idag får barn till arbetslösa och föräldralediga föräldrar gå på förskola 15 timmar i veckan. Det vill vi utöka till 25 timmar per vecka. Vi vill från 2012 fasa ut vårdnadsbidraget. Vi räknar med att de två förslagen tar ut varandra ekonomiskt.

Utbildningsnämnden

Med tanke på den ökade kostnad gymnasiereformen förväntas ge har vi lagt 10 miljoner kronor mer än majoriteten till Utbildningsnämnden. Det är framförallt en ökad satsning på Introduktionsprogrammet (7,5 miljoner kronor), men även på att öka budgeten för biblioteket (0,5 miljoner kronor) och elevvården (1 miljoner kronor) och att ge fler ungdomar ett sommarjobb (1 miljoner kronor). Vi är övertygade om att den satsning vi vill genomföra inom grundskolan får positiva effekter även för gymnasieskolan, men i vårt budgetförslag för 2012 har vi inte räknat med några sådana effekter, de är mer långsiktiga.

Socialnämnden

Vi vill prioritera det förebyggande arbetet inom Socialnämnden, genom att öka resurserna till folkhälsoarbetet (inklusive det drog- och brottsförebyggande arbetet). Vi vill också att fältarbetet, att socialtjänsten träffar ungdomar ”på stan” utökas. För det ändamålet lägger vi tre miljoner kronor extra.

Upplevelsenämnden

Vi vill förbättra tillgången till meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Det vill vi bland annat göra genom att öka tillgången till fritidsgårdar, så att den blir mer jämlikt fördelad över kommunen. Alla anställda vid fritidsgårdarna i Enköping ska ha utbildning för sitt arbete, för att fritidsgårdarna blir en friskfaktor istället för en riksfaktor i ungdomarnas fritid.

Kulturskolan är också en viktig verksamhet för barns och ungdomars fritid.

Vi lägger totalt 3,5 miljoner kronor extra på Upplevelsenämnden.

Miljö- och Byggnadsnämnden

Tidigare har familjer som väntar barn och som hämtar vatten från egen brunn kunnat lämna vattenprover för analys hos Miljö- och Stadsbyggnadskontoret. Den möjligheten vill vi återinföra och lägger därför 200 000 kronor extra till Miljö- och Byggnadsnämnden. Det är en viktig förebyggande insats.

Investeringar

Behoven av ny simhall i Enköping börjar bli akuta. En så viktig fastighet ska ägas och drivas av kommunen. Därför behöver en investering i storleksordningen 150 miljoner kronor göras under perioden 2012-2014. Det kommer att påverka Upplevelsenämndens budget under framförallt 2014.

Vi noterar att det i majoritetens förslag till investeringsbudget helt saknas en investeringsbudget för S:t Ilianskolan. Eftersom det i lokalutredningen inte kan utläsas några större renoveringsbehov för S:t Ilianskolan utgår vi ifrån att majoriteten anser att denna gedigna fastighet klarar sig utan större invsteringar 2012-2014. Vi tror i och för sig att vissa investeringar, i bland annat fortsatt byte av fönster, kan behöva göras. Dessa investeringar hoppas vi ska rymmas inom posten ”Övriga skolfastigheter”.

Budget 2012 i siffror

Vi har i nedanstående tabell utgått ifrån den av majoriteten framröstade budgeten i KSAU 2011-05-24. Ändras medelstilldelningen i majoritetens budget efter det ska konsekvensändringar göras i nedanstående tabell.

Skattesats: Vi föreslår en skattehöjning med 60 öre.

Nämnderna

Kommunfullmäktige och revisionen	6,2
Kommungemensamt	4,1
Kommunstyrelsen	57,8
Räddningstjänsten	29,5
Miljö- och byggnadsnämnden	14,2
Skolnämnden	702
Socialnämnden	126
Tekniska nämnden	56,5
Upplevelsenämnden	98
Utbildningsnämnden	208
Valnämnden	0,1
Vård- och omsorgsnämnden	571,4
Överförmyndarnämnden	2,4

Understrukna siffror innebär en förändring jämfört med majoritetens budgetgörslag.

Uppdaterades: 31 maj 2011