Kom och fira 1 maj med Vänsterpartiet i Enköping. Ta med dig en vän, en picknickfilt och en fikakorg, eller kom som du är. Vi ses 1 maj!

Tid: 1 maj, klockan 10:00

Plats: Stora Torget, Enköping

Talare

• Neil Ormerod, ordförande för Vänsterpartiet i Enköping
• Tove Fraurud, landstingspolitiker från Enköping, fd förbundsordförande för Ung Vänster
• Talare från Ung Vänster i Enköping

Facebook: http://www.facebook.com/events/283698221715960/

När donationen genomförts inleddes dessutom diskussioner/förhandlingar med politiker i Enköping om att A&C ska bygga ett nytt Kulturcentrum i Enköping som kommunen ska skriva långtidskontrakt med. Kommunfullmäktige har redan beslutat att bygga ett Kulturcentrum nere vid biblioteket och Joar Blå. Men kommunalråden säger att dessa planer är avblåsta, trots att inga sådana beslut fattats i ett enda kommunalt organ.

Sammanblandningen mellan kommunens och Andersson&Company’s pengar är osmaklig. Nu ber vi Riksenheten mot Korruption (en enhet inom Åklagarmyndigheten som är specialister på att utreda korruptionsbrott) att utreda om det dessutom är olagligt.

Hej!
 
Jag är kommunpolitiker i Enköpings kommun. I september 2011 donerade byggföretaget Andersson & Company 500.000:- till ett kommunalt skolprojekt. Samtidigt pågick förhandlingar mellan kommunen och Andersson & Company om byggrätter i kvarteret Fältskären.
 
I juni beslutade kommunfullmäktige i och med investeringsbudget för 2012 och 2013 att Joar Blå i Enköping skulle byggas om till Kulturcentrum – en investering som beräknas till cirka 38 miljoner kronor.
 
Häromdagen berättade kommunalråden Anna Wiklund och Urban Wahlberg i Enköpings-Posten att dessa planer är avblåsta (utan att kommunfullmäktiges beslut upphävts) och att man istället kommer att skriva ett långtidskontrakt med Andersson & Company för kommunens kulturverksamheter i fastigheter i Hamnverken som Andersson & Company kommer att iordningställa.
 
När vi i Kommunstyrelsen haft diskussioner om kommunalt handlingsprogram mot korruption har budskapet varit att man inte får låta sig bjudas på lunch av företag som deltar i upphandlingar. Det tycker jag är en rimlig intern regel – det får inte ens finnas misstankar om att enskilda gynnas otillbörligt av kommunala beslut.
Därför känns det inte bra att ett företag – samtidigt som det ingår i förhandlingar om byggrätter med kommunen och som dessutom förhandlar med kommunalråden i kommunen om att iordningställa fastigheter som kommunen ska hyra långsiktigt – donerar en halv miljon kronor till kommunal verksamhet. Tanken på förväntade motprestationer dyker ganska snart upp i mitt huvud.
 
Jag vet inte hur jag formellt ska gå tillväga för att göra en anmälan om misstänkt korruptionsbrott. Om detta mail räcker för att en anmälan ska anses vara gjord vill jag att den hanteras som en sådan. I annat fall vill jag gärna få en anvisning om hur jag ska gå tillväga.
 
Till sist några länkar till mer info om beskrivna ärenden.
 
http://www.anderssoncompany.se/upload/Dokument/AC_donation_enkoping.pdf
 
http://www.unt.se/inc/print/kulturen-samlas-i-hamnverken-1657044-default.aspx
 
http://w3d3.enkoping.se/CMS/Enkoping/ks/asp/cms_tree.asp?URL=/enkoping_ks/kommunfullmaktige/2011/20110614 (se Ärende 14 som är den beslutade budgeten inklusive investeringar)
 
Hälsningar
Magnus Ahlkvist

En kommun som redan arbetar med Sociala investeringar är Umeå. De har bildat en beredningsgrupp för Sociala investeringar och här är deras avsiktsförklaring:

Umeå kommunfulläktige har i beslut om bokslutsdispositioner reserverat 120 miljoner för sociala investeringar under perioden 2011 – 2014.

Avsikten med Umeå kommuns sociala investeringar är att förebygga framtida social- och ekonomisk marginalisering under barn och ungas uppväxt. Detta för att alla medborgare, varaktigt och långsiktigt, ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa. Vidare ska satsningen underlätta och stimulera gränsöverskridande ansatser mellan olika verksamheter. Detta ska på sikt leda till samhällsekonomiskt positiva resultat.

I arbetet kommer barn och unga att inta en särställning som målgrupp.

De satsningar i verksamhet eller metodutveckling som görs ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Satsningarna ska utvärderas och i den mån de indikerar långsiktigt hållbara resultat ska det finnas en strävan att implementera dem i ordinarie verksamhet. Det kan dock i många fall handla om satsningar som det tar lång tid att se positiva samällskonomiska resultat av.

Satsningarna behöver nödvändigtvis inte vara nyskapande och obeprövade utan kan även utgå från ett redan konstaterat framgångsrikt arbete som behöver förstärkas eller till att åtgärda brister och för att ta bort flaskhalsar.

Satsningarna ska prioriteras till förmån för målgrupper där utmaningarna idag är som störst. Insatser av förebyggande karaktär och som innebär att man tidigt ger rätt stöd till barn och unga ska särskilt beaktas. Det kan t.ex. gälla barn och unga där vi tidigt kan se att man riskerar att inte nå målen i skolan eller hamna i social marginalisering, nu eller i framtiden.

Likaså vill vi minska behovet av särlösningar för barn i alla åldrar. Så långt det är möjligt ska resurserna vara integrerande. Ytterst ska också insatserna syfta till att behovet av omfattande barn och ungdomsvård minskar. Resurserna ska även användas till att utveckla och förstärka verksamheter för fritidssysselsättning så att alla barn och unga garanteras en meningsfull fritid.

I huvudsak kommer medlen att användas inom ramen för kommunens åtaganden och egna organisation. Samtidigt vill kommunen stödja och stimulera ideella initiativ vilket betyder att en del av medlen kommer att vara möjliga att söka för andra grupper.

Vi ska självklart skriva en egen avsiktsförklaring för hur vi hanterar Sociala investeringar i Enköping. Men Vänsterpartiet sneglar gärna på Umeå eftersom de har intressanta tankar och dessutom en närmast total enighet kring principen. Där var partierna eniga om att använda 120 miljoner kronor från 2010 års överskott till Sociala investeringar. Dessutom ville Socialdemokraterna och Vänsterpartiet använda 80 miljoner kronor av överskottet till åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Det senare motsatte sig Moderaterna och Alliansen. De ville istället använda 60 miljoner kronor mot ungdomsarbetslöshet och 20 miljoner kronor för att minska sjukskrivningstalen hos den egna personalen. Men både majoriteten och oppositionen vill alltså använda den största delen av överskottet till Sociala investeringar eller andra långsiktiga satsningar för att minska risken för ungas ekonomiska utsatthet.

Tänk om Moderaterna i Enköping hade den samarbets- och kompromissvilja som Umeåmoderaterna tydligen har. Det skulle verkligen Enköpingsborna tjäna på!

• Om kommunen iordningsställer infrastrukturen i området längs Vångavägen utan att vara huvudman innebär det att kommunen ger stöd till enskild näringsidkare, vilket skulle strida mot Kommunallagen.
•  Om kommunen går in som huvudman för både gata och VA-anläggningar för att därefter iordningsställa infrastrukturen i enlighet med förslaget strider det mot gällande detaljplan. 

Vänsterpartiet tycker att argumentationen från fullmäktiges majoritet var svag. Det är fullt möjligt att ändra i både detaljplan och att förhandla om exploateringsavtal upprättade i samband med detaljplanens upprättande. Förslagen i Jan Fredrikssons motion är viktiga för Fjärdhundrabygdens fortsatta utveckling. För Enköpings kommun är frågan viktig, eftersom skolor och förskolor förutsätter att det fortsätter finnas barn och ungdomar i Fjärdhundra. Dessutom äger kommunen fyra tomter i berört område. För att de fyra tomterna ska kunna säljas och bebyggas behöver vägar och VA finnas.

Det enda skriftliga underlaget för fullmäktiges avslagsyrkande innehöll de två ovan redovisade argumenten. Därför drar vi slutsatsen att majoriteten inte har några andra än rent formella skäl för att bifalla Jan Fredrikssons förslag. Därför yrkar vi:

• Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att göra ändringar i detaljplan för och förhandla fram ett nytt exploateringsavtal för del av Mällersta 1:1, för att kommunen ska kunna gå in som huvudman för vägar och VA i området.

För Vänsterpartiet i Enköping

Magnus Ahlkvist
Britta Dalved
Neil Ormerod
Lisa Ekehult

Hela budgetförslaget som PDF-dokument kan laddas ner här

Inledning

Vi vill med vårt budgetförslag för 2012 och investeringsbudget 2012-2014 göra en tydlig satsning på Enköpings barn och ungdomar. Vi föreslår en 60 öres skattehöjning för 2012. Det gör vi för att vi inser att det finns stora behov som inte är tillgodosedda för kommunens barn och ungdomar.

Inte alla barn i skolan tillåts att utveckla sitt allra bästa Jag. Tillgången till fritidssysselsättning för ungdomar beror till stor del på i vilken del av kommunen man som ungdom är bosatt. Det förebyggande fältarbetet inom socialtjänsten har inte prioriterats. 

Vi inser att det finns behov som inte är tillgodosedda även inom andra delar av kommunen, men väljer i vårt budgetförslag för 2012 att framförallt prioritera barn och ungdomar. Det gör vi för att det finns ett självklart egenvärde i att prioritera barns och ungdomars utbildning, fritid och hälsa.

Men det finns också långsiktigt ekonomiska skäl till att vi vill prioritera barn och ungdomar. Varje satsad krona på att minska utslagningen av barn och ungdomar sparar flera kronor när barnet eller ungdomen blir vuxen. Varje barn eller ungdom som vi tillåter att ”misslyckas” med sin skolgång kommer att kosta samhället hundratusentals kronor varje år [1].

Den totala samhällskostnaden för (eller investeringen i beroende på synsätt) ett barn kan liknas vid simhallen i Enköping. Om riktade insatser hade genomförts omedelbart när problemen med Simhallen upptäcktes hade sannolikt den totala investeringskostnaden på 20 års sikt blivit lägre. På samma sätt är det med barn och ungdomar i skolan. Om riktade insatser sätts in tidigt minskar framtida kostnader för gymnasieskolans introduktionsprogram, omval av gymnasieprogram, ofullständiga studier och i värsta fall social utslagning. En ökad satsning på förebyggande åtgärder inom socialtjänsten och en satsning på meningsfull fritid för ungdomar bör ha liknande långsiktig ekonomisk effekt.

Budgetarbetet

Vi har valt att lägga en ettårsbudget. Det beror på att den av majoriteten föreslagna treårsbudgeten arbetats fram i största hemlighet. Vi har inte kunnat/fått delta i budgetarbetet, förutom en mycket komprimerad ”dragning” på Fagerudd. Detta, kombinerat med många osäkerhetsfaktorer i SKLs långsiktiga prognoser gör att det inte vore meningsfullt att lägga ett budgetförslag för 2013 och 2014. De stora osäkerhetsfaktorerna kring skatteunderlag, statsbidrag och inte minst skatteutjämningssystemets effekter gör att även majoritetens budgetförslag för 2013 och 2014 är så preliminärt att vi ifrågasätter värdet. Om majoriteten vill peka ut den politiska riktningen hade det gått alldeles utmärkt att skriva ett majoritetsprogram.

En stor brist i majoritetens budgetförslag är att bilagan Taxor och Avgifter är helt meningslös ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Det går inte att utläsa vilka inkomster de olika avgifterna ger nämnderna. Därför är det naturligtvis helt omöjligt för oss som oppositionsparti att kostnadsberäkna förslag på ändringar i taxor och avgifter. Vi ställer oss mycket frågande till hur majoriteten kan lägga fram en bilaga ”Taxor och Avgifter 2012” som enligt resultaträkningen för kommunen tycks inbringa nästan en halv miljard kronor, medan det i fördelningen till nämnderna inte ens går att utläsa hur stora avgiftsintäkterna är för nämnden.

Inte ens för de avgifter som ändras finns en beräkning av effekterna med i majoritetens förslag. Vi undrar vilket syfte majoriteten anser att avgifterna fyller. För oss finns avgifter av två anledningar:

-         Att helt eller delvis finansiera viss verksamhet

-         Att försöka styra till eller från viss verksamhet

För att utvärdera en avgift enligt någon av de två kriterierna krävs åtminstone en grundläggande analys av avgiften. För att ge ett mycket handfast exempel:

Varför föreslår majoriteten en 10%-ig höjning av avgiften för Träkäpp? Är det för att helt eller delvis finansiera Träkäppar? I så fall, hur stor är den totala kostnaden för Träkäppar? Hur stor del finansieras av avgiften? Finns avgiften för att styra till eller från användandet av Träkäppar? Och kanske viktigast: Hur mycket kostar det kommunen att administrera avgiften för Träkäppar?

Vi har inte det tjänstemannastöd som krävs för att svara på de frågor som majoriteten struntat i och har därför ingen möjlighet att göra någon djupare analys av Taxor och Avgifter 2012.
Skolnämnden

Vi vill genomföra en riktad satsning för elever i behov av särskilt stöd. För detta ändamål lägger vi 20 miljoner kronor (eller cirka 40 heltidstjänster om man så vill) extra för 2012. Det skulle ge alla barn och ungdomar en mycket större möjlighet att utveckla sitt allra bästa Jag.

 Skolinspektionen har granskat enköpings grundskolor och lämnat rapporter som innehåller varierande grad av kritik. Gemensamt för alla rapporter är att skolor i Enköpings kommun har brister i stödet till elever med behov av särskilt stöd. Ökade resurser till skolan behövs för att komma till rätta med de brister som Skolinspektionen påpekats. Men det behövs också en styrning av grundskolan. Det är inte acceptabelt att kvalitén skiljer sig så mycket från skola till skola. 

Vi vill bygga ut elevvården i grundskolan och lägger därför 3 miljoner kronor extra till elevvården. Resultaten av Liv och Hälsa Ung de senaste åren visar att det är en satsning som verkligen behövs.

Vi vill också införa en progressiv avgift inom maxtaxan för barnomsorg. Det har vi detaljerat redogjort för i en tidigare motion. Kostnaden beräknades då av Skolförvaltningen till cirka två miljoner. Sedan dess har fler barn tagit del av obligatorisk/avgiftsfri förskola, varför två miljoner för den satsningen gott och väl räcker till. Med en progressiv avgift för barnomsorg skulle den ekonomiska friheten för familjer med de allra lägsta inkomsterna öka. Som exempel skulle vårt förslag innebära att en ensamstående, arbetande förälder med två barn i förskola får ungefär fem hundra kronor mer i plånboken varje månad.

Idag får barn till arbetslösa och föräldralediga föräldrar gå på förskola 15 timmar i veckan. Det vill vi utöka till 25 timmar per vecka. Vi vill från 2012 fasa ut vårdnadsbidraget. Vi räknar med att de två förslagen tar ut varandra ekonomiskt.

Utbildningsnämnden

Med tanke på den ökade kostnad gymnasiereformen förväntas ge har vi lagt 10 miljoner kronor mer än majoriteten till Utbildningsnämnden. Det är framförallt en ökad satsning på Introduktionsprogrammet (7,5 miljoner kronor), men även på att öka budgeten för biblioteket (0,5 miljoner kronor) och elevvården (1 miljoner kronor) och att ge fler ungdomar ett sommarjobb (1 miljoner kronor). Vi är övertygade om att den satsning vi vill genomföra inom grundskolan får positiva effekter även för gymnasieskolan, men i vårt budgetförslag för 2012 har vi inte räknat med några sådana effekter, de är mer långsiktiga.

Socialnämnden

Vi vill prioritera det förebyggande arbetet inom Socialnämnden, genom att öka resurserna till folkhälsoarbetet (inklusive det drog- och brottsförebyggande arbetet). Vi vill också att fältarbetet, att socialtjänsten träffar ungdomar ”på stan” utökas. För det ändamålet lägger vi tre miljoner kronor extra.

Upplevelsenämnden

Vi vill förbättra tillgången till meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Det vill vi bland annat göra genom att öka tillgången till fritidsgårdar, så att den blir mer jämlikt fördelad över kommunen. Alla anställda vid fritidsgårdarna i Enköping ska ha utbildning för sitt arbete, för att fritidsgårdarna blir en friskfaktor istället för en riksfaktor i ungdomarnas fritid.

Kulturskolan är också en viktig verksamhet för barns och ungdomars fritid.

Vi lägger totalt 3,5 miljoner kronor extra på Upplevelsenämnden.

Miljö- och Byggnadsnämnden

Tidigare har familjer som väntar barn och som hämtar vatten från egen brunn kunnat lämna vattenprover för analys hos Miljö- och Stadsbyggnadskontoret. Den möjligheten vill vi återinföra och lägger därför 200 000 kronor extra till Miljö- och Byggnadsnämnden. Det är en viktig förebyggande insats.

Investeringar

Behoven av ny simhall i Enköping börjar bli akuta. En så viktig fastighet ska ägas och drivas av kommunen. Därför behöver en investering i storleksordningen 150 miljoner kronor göras under perioden 2012-2014. Det kommer att påverka Upplevelsenämndens budget under framförallt 2014.

Vi noterar att det i majoritetens förslag till investeringsbudget helt saknas en investeringsbudget för S:t Ilianskolan. Eftersom det i lokalutredningen inte kan utläsas några större renoveringsbehov för S:t Ilianskolan utgår vi ifrån att majoriteten anser att denna gedigna fastighet klarar sig utan större invsteringar 2012-2014. Vi tror i och för sig att vissa investeringar, i bland annat fortsatt byte av fönster, kan behöva göras. Dessa investeringar hoppas vi ska rymmas inom posten ”Övriga skolfastigheter”.

Budget 2012 i siffror

Vi har i nedanstående tabell utgått ifrån den av majoriteten framröstade budgeten i KSAU 2011-05-24. Ändras medelstilldelningen i majoritetens budget efter det ska konsekvensändringar göras i nedanstående tabell.

Skattesats: Vi föreslår en skattehöjning med 60 öre.

Nämnderna

Understrukna siffror innebär en förändring jämfört med majoritetens budgetgörslag.

Skolnämnden skulle ha behandlat ärendet den 5 maj, men nämndens ordförande, moderaten Ingvar Smedlund, valde att plocka bort ärendet, eftersom en majoritet av nämnden skulle ha begärt återremiss. Istället säger han att de pedagogiska konsekvenserna av en nedläggning ska utredas vidare.

Det är återigen en odemokratisk hantering av ärendet. Istället borde ärendet komma upp på nämndens sammanträde så att de som vill se en återremiss kan motivera med vilka aspekter de vill se utredda. Vänsterpartiet i Enköping säger nej till nedläggning av S:t Ilianskolan, men vi vill gärna att Skolförvaltningen utreder:

• Hur kan skolresultaten i Enköping bli långsiktigt bättre?
• Hur utnyttjas befintliga skolbyggnader optimalt?
• Vad kan göras för att hyra ut de ytor som respektive skola inte behöver? Ett exempel är en annan kommunal verksamhet – Yrkeshögskolan – som hyr lokaler externt. Vilka ombyggnationer av exempelvis S:t Ilianskolan behövs för att Yrkeshögskolan ska kunna flytta in.

Moderaterna visar sin maktfullkomlighet genom att fortsätta sina försök att kuppa igenom en skolnedläggning. Denna gång genom att inte låta Skolnämnden utreda några andra förslag än nedläggning av S:t Ilian för att optimera användandet av skolytor.

Varken skolförvaltningen eller den borgerliga majoriteten har brytt sig om att fråga vad folk tycker. De serverar ett färdigt förslag som ska klubbas igenom på rekordtid.

Därför går Vänsterpartiet ut och frågor folk vad de tycker. Vi har lagt upp borgarnas beslutsunderlag här. Det är knapphändigt och många frågor dyker upp i huvudet när man läser beslutsunderlaget. Det tycker vi är en anledning att inte ha så bråttom med beslutet att lägga ned S:t Ilianskolan. De borgerliga politikerna borde besvara alla frågor om sitt beslutsunderlag innan de går vidare med beslutet.

• Lokaleffektivisering 11 03 27 – tjänsteskrivelse från skolchefen Göran Hedström (PDF-dokument) Det här är den skrivelsen som ligger till underlag för nämndens eventuella beslut.
• Presentation till föräldrarådet (PDF-dokument)
• Prognos ny högstadieindelning och Lokaleffektivisering110325 (båda är Excel-dokument). Det beräkningsunderlag som gjorts tillgängligt.

Skriv vad du tycker som en kommentar här, eller gå in på Facebook-sidan Ska S:t Ilianskolan läggas ned?

Vänsterpartiet i Enköping står upp för välfärden i Enköping och är instiktivt för ett bevarande av S:t Ilianskolan. Men eftersom ingen annan har gjort det, vill vi fråga efter Enköpingsbornas åsikter innan vi tar slutlig ställning.

Tills dess kräver vi två saker:

• Att nedläggningsbeslutetet skjuts upp för att tillåta en bred och öppen debatt om skolans framtid i Enköping.
• Att ett beslut att lägga ner S:t Ilianskolan ska tas av våra folkvalda i kommunfullmäktige och inte bara av Skolnämnden.

Att lägga ner en skola är ett stort beslut som inte ska förhastas.

Låt demokrati ta tid!

Låt alla få komma till tals!

FRÅGA

Till Skolnämndens ordförande Ingvar Smedlund

Det har inte undgått någon i Kommunfullmäktige att Alliansen beslutat att S:t Ilianskolan ska läggas ner. En presskonferens om nedläggningen hölls innan beslutsunderlaget fanns tillgängligt för politiker, lärare, elever, media och allmänheten. En vecka efter presskonferensen fanns beslutsunderlaget. Jag fick det den 30 mars, samma dag som rektorn för den nedläggningshotade skolan.

På presskonferensen berättade ni att beslut ska fattas av Skolnämnden den 14 april. Det innebär att nämndens ledamöter, skolans personal, föräldrar, elever och allmänheten har cirka två veckor på sig att granska beslutsunderlaget för nedläggningen av 253 elevers skola. Inga andra nämnder har tillfrågats om vilka konsekvenser beslutet får.

Beslutsunderlaget utgörs bara av en strikt lokal-ekonomisk kalkyl, någon konsekvensutredning finns inte i beslutsunderlaget. I det strikt ekonomiska beslutsunderlaget finns ett antal tveksamheter, exempelvis att S:t Ilianskolan skulle behöva renoveras för många miljoner kronor, utan att det framgår vad den renoveringen består av. I underlaget kan man också utläsa att ersättningslokaler till Pysslingen AB måste skaffas fram, men det framgår varken varför eller till vilken kostnad. Kapaciteten för Västerledsskolan är enligt underlaget 600 elever i både Alternativ 1 och Alternativ 2, trots att Alternativ 1 innebär en avyttring av 910 m2.

Detta är de tveksamheter/frågetecken jag funnit vid en första, hastig genomläsning av beslutsunderlaget. Jag tycker att beslutsprocessen är allt för snabb och präglas av ett helt onödigt hemlighetsmakeri. När det handlar om barns och ungdomars utbildning riskerar varje ”misslyckande” att få ödesdigra konsekvenser. Tittar man med Alliansglasögon, det vill säga strikt ekonomiska glasögon, är det en samhällsekonomisk katastrof att svika en enda elev. När ett så viktigt beslut som nedläggning eller sammanslagning av skolor ska fattas borde därför eftertänksamhet och försiktighet prägla processen.

Jag vill fråga dig:

Varför har det varit så bråttom med processen att lägga ned S:t Ilianskolan och varför detta hemlighetsmakeri med beslutsunderlagen?

2010 beslutade Enköpings kommun att INTE gå med i det finska förvaltningsområdet.

I valrörelsen skrev Vänsterpartiet en debattartikel om att vi vill att kommunen SKA gå med i det finska förvaltningsområdet. SVTs Uutiset kom till Enköping för att fråga om detta och intervjuade bland andra dig, Anna Wiklund (M). Du påstod då att Alliansen är positiva till att gå med i det finska förvaltningsområdet och att Alliansen kommit överens om att kommunen ska göra så.

Jag kände inte alls igen mig, eftersom Alliansen i sina svar tidigare ställt sig väldigt avvisande till frågan om finskt förvaltningsområde, men jag blev självklart glad över att Alliansen hade ändrat sig, oavsett om det beror på en sen insikt eller trycket från finska väljare.

Sedan dess kan jag inte dra mig till minnes att frågan diskuterats i Kommunstyrelsen. Därför vill jag
fråga dig:

När kommer Enköping att gå med i det finska förvaltningsområdet?

MOTION 2011-03-07

Sommarbussar

Bredsand är kommunens mest välbesökta utomhusbad. Inte minst många ungdomar och barnfamiljer besöker badet under hela sommaren. Parkeringen är en vacker dag full av bilar, vilket vi i Vänsterpartiet tycker är synd. Det vore bättre om fler åkte kollektivt eller cyklade.

Busslinje 220 går från Stora Torget, via Korsängen, Bergvreten till Bredsand. Normaltidtabellen går sju turer per år. Under sommaren (13 juni – 16 augusti) kommer endast tre turer per dag att gå.

Vänsterpartiet tror att det finns ett samband mellan den låga turtätheten och antalet kommuninvånare som väljer att åka bil istället för buss. För att skapa vanor att åka kollektivt hos barn och ungdomar tror vi också att det skulle vare en god idé att låta barn och ungdomar åka gratis med bussarna under sommaren.

Därför föreslår vi

• Att möjligheten att åka buss till Bredsand på sommaren förbättras, exempelvis genom att behålla vintertidtabellen för busslinje 220 även under sommaren.
• Att ungdomar under 20 år får åka gratis med stadsbussarna under sommaren.