Okategoriserade

MOTION: Musik som ett verktyg i vården

Med omvårdnad menas åtgärder som inte är direkt medicinska som vård-personal vidtar för att förbättra situationen för patienten. På senare tid har flera studier publicerats som visar hur musik aktivt kan användas inom demensvård. Trots minnesstörning och svårigheter att förstå och tolka sin egen omgivning påverkas även dementa människor av musik. Det finns studier som visar att människor med grav demenssjukdom och kommunika-tionssvårigheter till och med kan spela musikinstrument och sjunga med i en text.
Idag används musiken mer eller mindre aktivt och medvetet inom den kom-munala omsorgsverksamheten för dementa.

1. Okontrollerad musik
I gruppboenden är det inte ovanligt att man låter radion eller teven stå på okontrollerat. Kanske personalen satt på radion eller teven för att höra lite musik eller nyheter på morgonen, sedan glömmer man att stänga av. Inte sällan låter man radiokanaler med popmusik stå på.
Ett annat skäl till den okontrollerade musiken kan vara att personalen tror att äldre dementa tycker om samma musik som de själva. Studier visar att så inte är fallet. Personalen spelar ofta fel sorts musik för patienterna. Den okontrollerade musiken kan vara till glädje för en patient medan den har negativa effekter för andra i samma gruppboende.
Det finns studier som visar att vissa människor med demens är mycket känsliga för okontrollerad musik. Personer med demens blir lättare stressade än andra. Okontrollerat ljud, till exempel från radio eller teve som står på, ökar risken för förvirring, rastlöshet, irritabilitet, skrikighet och aggressivitet (så kallad agitation) som i sin tur skapar påfrestningar för både vårdpersonal, medpatienter och anhöriga.
Okontrollerad musik kan också skapa stress bland vårdpersonalen. De blir trötta, får huvudvärk och har svår att slappna av när de kommer hem. Det finns därför all anledning att begränsa den okontrollerade musiken.

2. Musik som lugnar och läker
Agitationsymtom (beteenden som rastlöshet, skrikighet, aggresivitet, dygns-rytmstörningar, vandringsbenägenhet) samt förvirring och ångest kan dämp-as med hjälp av musik.
I ett gruppboende brukar personalen spela gitarr och piano för de dementa. ”Det är som att spreja diazepam (ett rogivande läkemedel) på avdelningen”.
I ett annat gruppboende sitter personalen ned en timma om dagen tillsam-mans med patienterna. En person ur personalen serverar kaffe vid bordet medan man spelar musik på låg volym, läser tidningar och pratar. Musiken och det faktum att det bara är en som serverar har en mycket lugnande effekt på tempot för hela avdelningen.
På ett tredje gruppboende brukar personalen visa video för patienterna. Tidi-gare hade man ett videoband med klämkäck musik med Sickan Karlsson, men patienterna satt inte kvar och lyssnade. Nu använder man ett videoband med Christer Sjögren där han sjunger andliga sånger. Patienterna sitter kvar hela tiden och sjunger med.

3. Musik till maten 
Sjuksköterskan, fil. lic Hans Ragneskog är doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Göteborgs Universitet. Under en 11-veckorsperiod på en sjukhemsavdelning inriktad på vård av människor med demens ge-nomförde han ett projekt där han spelade tre typer av musik när patienterna åt middag:

  • rogivande musik
  • musik från 20- och 30-talet
  • popmusik.

Varje typ av musik spelades under två veckor. Före och efter musikperiod-erna fanns perioder utan musik.
Utvärderingen visade att patienterna åt mer mat under musikperioderna. Skattningarna som utfördes i slutet av respektive period visade att patient-erna var mindre förvirrade, irriterade, ängsliga, och nedstämda när musik spelades än under kontrollperioden. Skillnaderna (som är statistiskt säker-ställda) var tydligast när rogivande musik spelades.
De 5 patienter som hade mest tecken på agitation specialstuderades med hjälp av videokamera. Analysen visade att alla fem påverkades av musiken:

  • 4 av 5 satt kvar och åt under längre tid under musikperioderna jämfört med kontrollperioden.
  • 3 av 5 satt kvar och åt under längst tid när rogivande musik spelades.
  • För två av patienterna, en man och en kvinna, var de positiva effekterna mycket tydliga. Mannen, som i vanliga fall var mycket rastlös och hade väldigt svårt att sitta stilla under maten, reste sig överhuvudtaget inte från matbordet då rogivande musik spelades. Kvinnan, som personalen i van-liga fall var tvungen att mata för att hon skulle få i sig något åt själv i mycket större utsträckning när musik spelades.

Resultatet tyder på att rogivande musik under middagen kan minska tempot i vid matsituationen på gruppboenden för dementa.

4. Musik som kulturbärare
På många gruppboenden för dementa spelar personalen musik (radio eller kassettband) med ett genomtänkt kulturellt innehåll. Ibland kommer sångare och musiker på besök. Anpassar man valet av musiken till de boendes lev-nadshistoria, etnicitet och intressen kan musiken ha fantastiskt positiva effekter. Den kan väcka minnen och starka känslor. Syftet med musik som ett kulturellt inslag i vården är att sprida glädje, väcka och stimulera minnen.

Mot bakgrund av ovan anförda föreslår Vänsterpartiet i Enköping
att  kommunfullmäktige ger Vård- & Serviceförvaltningen i uppdrag att 

a)  i samråd med musikalisk expertis inom kommunen fortbilda personal som arbetar med dementa för att medvetandegöra dem om musikens möjligheter som verktyg i vården
b)  att vid nyanställning av omsorgspersonal söka efter personer med musikaliska kompetenser (sjunga och spela)
c) att utarbeta genomtänkta program för kulturinslag som väcker och stimulerar de dementas minnen inom kommunens olika grupp-boenden.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp den 6 mars 2007
genom Magnus Ahlkvist, Britta Dalved, Lisa Ekehult Winberg och Håkan Wall

Skriv en kommentar